It's like that with you ♥ Kapitel 2

”-Men jag har inga..”
”-Bevis?” frågade Eric
”-Joo” svarade jag efter en stund. ”Det har jag.” Sen tog jag undan sjukhusnattlinnet lite och visade det enorma blåmärket på min axel. Eric flämtade till.
”-NÄR GJORDE HAN DET DÄR!???” Jag suckade och rörde försiktigt vid blåmärket på axeln.
”-3 dagar sen.. Han ville ligga med mig, men jag ville inte.. Han var så full.. Så han tog tag hårt i axeln och...och...”
”-OCH?”
”-Han våldtog mig...” sa jag tyst.


Eric stirrade på mig med ögon stora som tefat.
”-VA!? ÄR HAN SJUK I HUVUDET!? VILKEN IDIOT!”
”-Det var då jag bestämde mig för att göra slut med han..”
”-Varför blev du tillsammans med honom från början??”
”-Jag blev tillsammans med honom för 3 år sedan. Vi hade det jätte bra och han slog mig aldrig. Han köpte grejer till mig och sa att han älskade mig... Sen mötte han Alex för 1 månad sen.. Alex visade honom det tuffa livet.. Att röka, ligga varje dag, supa sig full och ragga upp tjejer, även om han hade mig... Han blev mer och mer som Alex. När jag sa att han började gå för långt blev han vansinnig.. det var första gången han slog mig..”
”-Stackars dig” sa Eric och smekte min kind. Det kändes skönt och jag log en stund. Sen blev jag allvarlig.
”-Igår kväll, sa jag att jag ville göra slut med honom. Han blev jätte arg och tog tag hårt i mina handleder och skrek att jag inte kunde dumpa honom. Det var en dum ide att göra slut medans han var full. Jag sprang min väg och han följde efter.. sen vet du resten..”
”-Ja..” Han såg på mig med medlidande i blicken i ett par minuter. Sen kom en sjuksköterska in och Eric lutade sig lite bakåt.
”-Din mamma är här.” SHIT! Hon kommer vara eld och lågor för det som hänt.
”-Släpp in henne...” suckade jag.
”-Ska jag stanna? frågade Eric och kollade på mig.
”-Gärna! Och min mamma kommer vilja veta vem det var som räddade hennes lilla dotter....” Jag suckade, medans han skrattade tyst.
”-Hon kommer om en stund.” sa sköterskan men hon hann knappt säga klart meningen innan min mamma kom inrusande.
”-MIN LILLA FLICKA! nästan skrek hon och sprang fram till mig och kramade mig hårt. Jag gnydde till och sa:
”-Mamma, inte så hårt.”
”-Förlåt min lilla rosenknop!”
”-Mamma, detta är..”
”-Eric Saade” sa Eric och räckte fram handen. Då glodde mamma på honom och gapade. Jag började skratta.
”-Alice..” sa mamma ”Du vet vem det är som står här livs levande va?”
”-Självklart vet jag det, mamma. Jag har ju typ 20 affischer honom i mitt rum...” Jag såg att Eric tittade på mig lite kaxigt och jag rodnade när jag förstod vad jag sagt.. Mamma fortsatte stirra på Eric.
”-Trevligt att träffas!” sa Eric och fortsatte hålla fram handen. Mamma stirrade på handen som om den skulle attackera henne. Jag blev tvungen att viska:
”-Mamma, skaka handen!” Hon vaknade till och skakade handen.
”-TACK SÅ HEMSKT MYCKET för att du räddade min dotter!!! Jag är JÄTTE tacksam!! TACK, TACK, TACK!!!!!!”
”-Det var det minsta jag kunde..”
”-nej, men jag är verkligen sjuukt tacksam!” Min mamma hade precis sagt sjukt.. som en tonåring.. mitt framför Eric Saade!!!! ”låt mig bjuda på middag nån gång? SNÄLLA!? Jag är jätte tacksam för du har räddat henne från!!!... ja... från vad?” frågade hon och kollade på mig.
”-Max..
”-MAX!? Som i.. DIN max!!?”
”-Ja mamma.. men han är inte..”
”-NÄMEN GUD!! föresten jag sa ju att det inte går att lita på killar.. som din far! Det går inte lita på NÅGON man i hela universum!? Men så är män, går inte alls att lita på!” Jag tittade på Eric som kollade på min mamma som om han hållde med henne. Sen kollade han på mig och log ett strålande leende. Jag log tillbaka, medans min mamma fortsatte prata om min  pappa och alla män som inte går att lita på.

******************************************************************************************************
2 veckor senare

Jag kan inte fatta att idag var dagen då Eric Saade skulle komma hem till oss och äta middag. Mamma hade ju nästan bönfallit Eric att äta med oss för 2 veckor sen. Han hade tackat ja. Mamma hade gett honom vårt nummer hem, och han hade gett oss sitt mobilnummer. Och medans mamma gick för att ”pudra näsan”, som hon sa, satte sig Eric bredvid mig och hade frågat om det hade varit okej att min mamma hade bjudit hem honom till oss. Han hade skrattat åt mitt ansiksuttryck när jag sa att det var HELT OKEJ! Dagen var här och Eric skulle komma om bara några minuter. Jag hade duschat minst 3 gånger, för jag blev hela tiden svettig när jag tänkte på att Eric Saade skulle komma hem till OSS! Jag hade valt mellan typ 100 olika outfits i flera dagar, för att hitta det som skulle passa bäst, en kväll med Eric Saade. Jag hade valt ut ett jätte sött vit linne, med en rosett (som är en del av tyget) på och mina rosa jeans-shorts. Jag hade plattat mitt hår, som i vanliga fall är hopplöst och aldrig vill samarbeta med mig, sen satte jag upp det i en hög tofs. Jag tog på mig lite mascara och kollade in mig själv i min stora spegel i mitt rum. Jag pysslade lite med håret och när jag tyckte jag ser skaplig ut, gick jag ner för att hjälpa mamma med maten. Hon hade valt att laga hennes specialitet! LASANGNE! Precis när lasagnen var klar, ringde det på dörren.
”-Jag öppnar!” Jag började gå mot dörren. Innan jag öppnade kollade jag i spegeln för säkert 20 gången. ”Ta det lugnt, Alice. tänk dej att det inte är ERIC SAADE, din största idol, som står utanför dörren, utan ett pizza-bud!” Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren...

It's like that with you ♥ Kapitel 1

Jag sprang snabbare och snabbare, jag visste han var efter mig. Han skrek mitt namn om och om igen, men jag vägrade stanna. Jag sprang tills jag kom till en gränd. Jag sprang in i gränden, i hopp om att han inte skulle sett mig, men så lätt skulle jag inte bli av med honom. Plötsligt stod det en stor mur framför mig. Jag skulle aldrig klara av att komma över. När jag vände mig om stog han där... Jag skrek att han skulle lämna mig men han ropade bara:

”-Alice, kom...”
”-NEJ!”
”-Kom..”
Han började komma ruskigt nära. Han hade druckit, det kunde man känna på mils avstånd! Han kom närmare..
”-Gå härifrån!” skrek jag och tryckte mig mot den kalla tegelmuren.
”-Men för fan, jag går inte! Inte förrän du kommer ihåg att ingen kan dumpa mig!”
Precis när jag trodde att han skulle röra mig, hörde jag nån som ropade:
”-Lämna henne ifred” Jag kunde inte tro mina ögon, ERIC SAADE!
”-Va fan, lägg dig inte i..”
”-Jo, du hotar ju henne, så jag lägger mig i!”
”-Va fan, varför ska du komma in och förstöra det roliga din jävla idiot.” Han började gå mot Eric..
”-Nej Max!” skrek jag och han vände sig mot mig.
”-Säger du till mig vad jag ska göra? GÖR DU DET!?”
”-Förlåt..” nästa sekund kände jag ett hårt slag i magen.. Jag kved till och ramlade ihop.. Jag sen kände jag hur det gjorde ont i huvudet.. Han hade sparkat mig..
”-Låt bli!” skrek Eric.
”-Och du ska fan lära dig att inte lägga dig i!” Jag hörde hur Eric och Max slåss. Men jag kan inte göra nåt.. Mörkret kom bara närmare.. det blev mörkare.. men mitt i smärtan kände jag ett par händer som hållde om mig. Jag öppnade ögonen och såg Erics vackra ansikte bara några centimeter från mitt.
”-Oroa dig inte” viskade han. ”Allt kommer bli okej...”

*******************************************************************************************************

Usch... Jag kände hur mitt hjärta bultade när jag öppnar ögonen. Jag låg i en säng...? och i andra sidan av rummet satt.. kan det vara... NEJ!? Eric Saade?? Jag öppnade ögonen mer och började resa på mig.
”-Ligg still” Rösten kom från Eric s mun. Han reste sig upp och gick fram till mig. ”Du har slagit dig rejält. Du har fått ett slag i magen och en spark i huvudet. Annars har du klarat dig ganska bra” sa han och log. Jag blinkade flera gånger och stirrade på honom.
”-Vad är det?” frågade han.
Jag stirrade en stund till sen sa jag:
”-Jag måste ha slagit i huvudet riktigt hårt, för så här levande har jag aldrig drömt..”
Han skrattade och gick och hämtade stolen som han hade suttit på och sätter sig bredvid mig.
”-Du drömmer inte.” Han log mot mig.
”-Var är jag?” frågade jag vimsigt.
”-Du är på sjukhuset... Jag vet inte riktigt vad du heter?”
”-Alice” sa jag och log.
”-Okej, Alice. Jag är Eric..”
”-Saade!”
”-Ja hur kunde du veta det?” sa han och flinade. Jag flinade tillbaka. ”Men du är på sjukhuset efter det att jag tog dej hit.” Då kom jag ihåg vad  det var som hade hänt.
”-Förlåt för min killes beteende, han var ganska full.”
”-Var den skitstövlen din pojkvän? Du förkänar bättre!”
”-Jag gjorde faktiskt slut med honom..” Då började jag undra och frågade:
”-Vilken dag är det?”
”-Det är onsdag.”
”-Okej, då gjorde jag slut med honom igår.”
”-Bra...” Han böjde sig över mig och rättade till en lock som hade kommit fel. Vi var tysta en stund men sen frågade jag:
”-Hur hörde.. Asså, jag menar hur såg.. eller hur visste..”
”-Du menar hur jag visste att du blev jagad?” Jag nickade.
”-Jag hörde att du skrek när jag gick förbi gränden, fast på andra sidan gatan. När jag såg att han kom närmare och att du bad honom skrikande att gå men han brydde sig inte, så sprang jag över vägen och ropade..”
”-Lämna henne ifred” sa jag. Han log och svarade:
”-Ja, det gjorde jag.”
Vi satt tysta en stund till och då kom jag plötsligt på:
”-NI SLOGS!”
”-Ja..men det var inte alls farligt..”
”-Skadade du dig?” frågade jag skrämt.
”-Nej då, inte alls faktiskt. Han slog efter mig men jag dukade bara två gånger och sen föll han ihop, han var väl så packad..”
”-Va bra att han inte skadade dig..”
”-Har han skadat DIG tidigare?” frågade Eric. Jag var tyst en stund sen viskade jag:
”-Ja...”
”-Han han skadat dig illa innan?? Du måste anmäla honom!!”
”-Men jag har inga..”
”-Bevis?” frågade Eric
”-Joo” svarade jag efter en stund. ”Det har jag.” Sen tog jag undan sjukhusnattlinnet lite och visade det enorma blåmärket på min axel. Eric flämtade till.
”-NÄR GJORDE HAN DET DÄR!???” Jag suckade och rörde försiktigt vid blåmärket på axeln.
”-3 dagar sen.. Han ville ligga med mig, men jag ville inte.. Han var så full.. Så han tog tag hårt i axeln och...och...”
”-OCH?”
”-Han våldtog mig...” sa jag tyst.

RSS 2.0